Nu börjar allvaret.
Det är höst, den förbaskade tidsomställningen är som vanligt kännbar i kroppen. Jag måste ha varit ko i ett tidigare liv som reagerar så mycket på en ynka liten timme.
Nattsömnen är rubbad, vaknatiden är som galen. Jag gillar definitivt inte kvällsmörker som lägger sig före jag kommer hem från jobbet. Är inte mörkrädd men vill gärna se vad jag ska snubbla på när jag tar in hästarna.
När jag mockat boxarna och ska tömma rullebören hittar jag knappt gödselstacken, måste prioritera en liten lampa där ute. Likaså behöver jag få upp starkare belysning som sprider ljuset mer ute vid padocken där jag ska jobba med hästarna.
Nu börjar ju allvaret för min söta lilla Foxy, jag har med hjälp av stordottern suttit upp vid två tillfällen på den lilla Foxan.
Först gick hon lite kvickt åt sidan så jag inte kom upp. jag stod på en bänk för att inte hänga i sadeln. Om igen då stod hon kvar så jag kom i sadeln. Hon steppar runt lite men det gör inget. Vi jobbar vidare ganska långsamt för att det ska bli bra.
Idag var jag ledig och passade på att löshoppa alla fyra hästarna, det tycker dom är roligt och jag behöver inte mana på dom för att dom ska hoppa, det går undan ska ni veta.
Nu laddar jag om för en ny arbetsvecka så solong så länge.
hoppla "lillan".
Vi går en liten sväng.
Freja och Foxy möts.
Kissen kollar in barnvagnen.
Nattsömnen är rubbad, vaknatiden är som galen. Jag gillar definitivt inte kvällsmörker som lägger sig före jag kommer hem från jobbet. Är inte mörkrädd men vill gärna se vad jag ska snubbla på när jag tar in hästarna.
När jag mockat boxarna och ska tömma rullebören hittar jag knappt gödselstacken, måste prioritera en liten lampa där ute. Likaså behöver jag få upp starkare belysning som sprider ljuset mer ute vid padocken där jag ska jobba med hästarna.
Nu börjar ju allvaret för min söta lilla Foxy, jag har med hjälp av stordottern suttit upp vid två tillfällen på den lilla Foxan.
Först gick hon lite kvickt åt sidan så jag inte kom upp. jag stod på en bänk för att inte hänga i sadeln. Om igen då stod hon kvar så jag kom i sadeln. Hon steppar runt lite men det gör inget. Vi jobbar vidare ganska långsamt för att det ska bli bra.
Idag var jag ledig och passade på att löshoppa alla fyra hästarna, det tycker dom är roligt och jag behöver inte mana på dom för att dom ska hoppa, det går undan ska ni veta.
Nu laddar jag om för en ny arbetsvecka så solong så länge.
hoppla "lillan". Vi går en liten sväng. Freja och Foxy möts. Kissen kollar in barnvagnen.Då så då tar vi nästa.
Nu blev det lite tid över igen, tvn inte inttressant, hästarna, klart intressanta men avslutade för kvällen. Läsa, näe inte just nu men blogga lite jaaaa det gör jag.
Presentation igen, denna gång ska jag presentera för er två mycket livfulla krabater med många,många namn.
Ett: Lapprikets Esko
född 20 mars 2008
Modershjärtat heter Nordanlidens Ängla och den stolta (tror jag) fadern Fidelis Kultakämmen.
Den här förtjusande killen föddes i Kil i Värmland tillsammans med ett antal syskon varav en , den minsta följde med hem till oss åxå.
Två: Lapprikets Esak, kallas Zacke.
Vi valde dessa två killar den ena störst i kullen den andra minst, för dom helt enkelt var oemotståndliga.
Bus och grus som dom ibland kallas var som två björnungar, alldeles svart/bruna och lurviga, nästan omöjliga att se skillnad på.
Dom växte snabbt, matte dvs jag var ambitiös och började gå valpkurs, det var snart när omöjligt att ha två med sig, men vi fullföljde. Ibland rusade jag runt och jagade den ena medans den andra var fastknuten i bilen. Eller så tyckte instruktören att det var dax att släppa esko och träna inkallning. Ha,ha vilken tossig tränare, Esko satt fullfart mot en mycket seriöst tränande grupp med fullvuxna brukshundar å ja i himmel vilken fart han fick på dom både förarna och vovvarna.
Det blev inte så mycket mer inkallning den kvällen för broder ett.
Hemma på Paradiset blev det ett fasligt sjå med att fixa staket, hundgård, agillity bana ( som bröt samman under förra säsongens snömassor). Det visade sig att Två var en rymmarkung, matte var ständigt rädd för att han skulle bli mos under nån stor traktor.
Efter att ha visat sig vara ena riktiga hanhundar med ylande och smitande beslöt deras människor att dom skulle kastreras, så blev det. Rymmandet upphörde och allt blev lugnare förutom att Esko blev lite mer "snackig". Han gastar och gapar stup i ett om nån eller något vistas inom en halv mils avstånd från vovvarnas revir. Esko gastar som sagt i tid och otid medans lillebror Zacke är stark och tystlåten, men när han öppnar sin vackra nos då låter det inte vänligt.
Det är två väldigt personliga vovvar och dom förgyller våra dagar med många promenader, glada skratt åt deras upptåg.
Zacke
Esko
Bröderna Bus och Grus.
Ett och Två.
Presentation igen, denna gång ska jag presentera för er två mycket livfulla krabater med många,många namn.
Ett: Lapprikets Esko
född 20 mars 2008
Modershjärtat heter Nordanlidens Ängla och den stolta (tror jag) fadern Fidelis Kultakämmen.
Den här förtjusande killen föddes i Kil i Värmland tillsammans med ett antal syskon varav en , den minsta följde med hem till oss åxå.
Två: Lapprikets Esak, kallas Zacke.
Vi valde dessa två killar den ena störst i kullen den andra minst, för dom helt enkelt var oemotståndliga.
Bus och grus som dom ibland kallas var som två björnungar, alldeles svart/bruna och lurviga, nästan omöjliga att se skillnad på.
Dom växte snabbt, matte dvs jag var ambitiös och började gå valpkurs, det var snart när omöjligt att ha två med sig, men vi fullföljde. Ibland rusade jag runt och jagade den ena medans den andra var fastknuten i bilen. Eller så tyckte instruktören att det var dax att släppa esko och träna inkallning. Ha,ha vilken tossig tränare, Esko satt fullfart mot en mycket seriöst tränande grupp med fullvuxna brukshundar å ja i himmel vilken fart han fick på dom både förarna och vovvarna.
Det blev inte så mycket mer inkallning den kvällen för broder ett.
Hemma på Paradiset blev det ett fasligt sjå med att fixa staket, hundgård, agillity bana ( som bröt samman under förra säsongens snömassor). Det visade sig att Två var en rymmarkung, matte var ständigt rädd för att han skulle bli mos under nån stor traktor.
Efter att ha visat sig vara ena riktiga hanhundar med ylande och smitande beslöt deras människor att dom skulle kastreras, så blev det. Rymmandet upphörde och allt blev lugnare förutom att Esko blev lite mer "snackig". Han gastar och gapar stup i ett om nån eller något vistas inom en halv mils avstånd från vovvarnas revir. Esko gastar som sagt i tid och otid medans lillebror Zacke är stark och tystlåten, men när han öppnar sin vackra nos då låter det inte vänligt.
Det är två väldigt personliga vovvar och dom förgyller våra dagar med många promenader, glada skratt åt deras upptåg.
Zacke Esko Bröderna Bus och Grus. Ett och Två.I tidernas begynnelse
En gång för ganska länge sedan skrev jag att jag skulle presentera djuren på Stall Paradiset. Där har jag brustit, inte hunnit, glömt bort eller vad det nu är så, här, nu kommer jag att berätta om några av djuren idag.
Jag börjar med Han som står så nära mitt hjärta:
Isse Prisse Päron, Kungen, Ja kärt barn har många namn. På riktigt heter han Précieux. Han är en äldre gentleman, född 17 juni 1991. Hans mor hette Poona och hans far Trofé.
Jag träffade Prisse första gången sommaren -95, han grep mit hjärta och har inte sen dess släppt det. Vi fick köpa honom först i mitten av september det året. Han är min första alldeles egna häst. Jag längtade efter en egen häst sen jag var tre fyra år och nu var han min. Det var stort. Jag var orolig för hur det skulle gå och idag 16 år senare är jag så glad och tacksam för allt vi gjort och upplevt tillsammans.
Kungen mitt hjärta.
Så för några år sedan uppfylldes en ny önskan, Egen gård, WOW stal lParadiset, kom i min och "mannen i mitt liv" ägo. Med det följde åxå att Kungen inte kunde vara ensam Häst här det behövdes sällskap och sällskap blev det i form av två a-ponny damer.
Den lilla svarta farsoten Mini som egentligen heter Almnäs Gerbera, född 14 maj -95. Har rysligt fin stam och är en helt äkta shetlandsponny och väldigt liten. Hon har blivit ganska duktig i ponny agillity och har ett ganska bitchigt temperament. Men är förfärligt söt ändå.
Mini liten å fin.
Med den lilla svarta följde åxå en rödhårig donna, ungdomlig fartig och lite mullig, Den lysande röda Mette, en kelen godmodig flicka, född 2003 fast ingen vet riktigt när, inte heller hennes föräldrar är kända hur nu det kan komma sig. Hon är trevlig att köra med en liten vagn men även att leka agillity med.
Mette go å glad.
Det får vara allt för idag men en annan gång ska jag berätta om Bus å Grus och tre vackra kattor. Å en som försvann. Tills dess harebra.
Jag börjar med Han som står så nära mitt hjärta:
Isse Prisse Päron, Kungen, Ja kärt barn har många namn. På riktigt heter han Précieux. Han är en äldre gentleman, född 17 juni 1991. Hans mor hette Poona och hans far Trofé.
Jag träffade Prisse första gången sommaren -95, han grep mit hjärta och har inte sen dess släppt det. Vi fick köpa honom först i mitten av september det året. Han är min första alldeles egna häst. Jag längtade efter en egen häst sen jag var tre fyra år och nu var han min. Det var stort. Jag var orolig för hur det skulle gå och idag 16 år senare är jag så glad och tacksam för allt vi gjort och upplevt tillsammans.
Kungen mitt hjärta.Så för några år sedan uppfylldes en ny önskan, Egen gård, WOW stal lParadiset, kom i min och "mannen i mitt liv" ägo. Med det följde åxå att Kungen inte kunde vara ensam Häst här det behövdes sällskap och sällskap blev det i form av två a-ponny damer.
Den lilla svarta farsoten Mini som egentligen heter Almnäs Gerbera, född 14 maj -95. Har rysligt fin stam och är en helt äkta shetlandsponny och väldigt liten. Hon har blivit ganska duktig i ponny agillity och har ett ganska bitchigt temperament. Men är förfärligt söt ändå.
Mini liten å fin.Med den lilla svarta följde åxå en rödhårig donna, ungdomlig fartig och lite mullig, Den lysande röda Mette, en kelen godmodig flicka, född 2003 fast ingen vet riktigt när, inte heller hennes föräldrar är kända hur nu det kan komma sig. Hon är trevlig att köra med en liten vagn men även att leka agillity med.
Mette go å glad.Det får vara allt för idag men en annan gång ska jag berätta om Bus å Grus och tre vackra kattor. Å en som försvann. Tills dess harebra.
Nu är det äntligen dax.
Så nu är det äntligen dax, dax att visa upp den nya tjejen i flocken här på Stall Paradiset.
Hon är rödhårig med ljusa slingor, visar inte nåt "rödhårigt temperament" dock. Hon är osedvanligt följsam och vill vara till lags. Det är en ung tjej. Bara fyra år.
Ja visst är det en liten häst, en welshponny, hur go som helst.
Det var en spännande upplevelse att hämta hem denna tös, hon hade aldrig varit lastad men med svärsonen A till hjälp och stöd gick allt vägen. Tösen var i släpet på ca tio minuter, stod som ett ljus hela vägen från Kristianstad och hem, var hur enkel som helst att lasta ur, två steg åt gången backade hon ur släpet. Vi hade vår fina Mini med som ressällskap och moraliskt stöd.
Nu har tösen varit här i två veckor och under den tiden fått träna på att gå fint i grimma och träns, blivit verkad, lärt sig stå uppbunden i stallgången,lärt sig ha täcke, tränat på att gå med sadel på. Allt har fungerat utan minsta besvär. Hur roligt som helst.
Nyss hemkommen, Foxy.
Prisse o Foxy spanar i dimman.
Accepterad i flocken.
Hon är rödhårig med ljusa slingor, visar inte nåt "rödhårigt temperament" dock. Hon är osedvanligt följsam och vill vara till lags. Det är en ung tjej. Bara fyra år.
Ja visst är det en liten häst, en welshponny, hur go som helst.
Det var en spännande upplevelse att hämta hem denna tös, hon hade aldrig varit lastad men med svärsonen A till hjälp och stöd gick allt vägen. Tösen var i släpet på ca tio minuter, stod som ett ljus hela vägen från Kristianstad och hem, var hur enkel som helst att lasta ur, två steg åt gången backade hon ur släpet. Vi hade vår fina Mini med som ressällskap och moraliskt stöd.
Nu har tösen varit här i två veckor och under den tiden fått träna på att gå fint i grimma och träns, blivit verkad, lärt sig stå uppbunden i stallgången,lärt sig ha täcke, tränat på att gå med sadel på. Allt har fungerat utan minsta besvär. Hur roligt som helst.
Nyss hemkommen, Foxy. Prisse o Foxy spanar i dimman. Accepterad i flocken.