Firad

Jag har blivit firad, upp och ner i flaggstången, näe jag bara skojar. Har förstås blivit födelsedagsfirad.
Vi hade en jätte mysig familjemiddag på en krog i Ystad, mycket god mat och härligt, roligt sällskap. Dock fattades den ena svärsonen och alla barnbarn.

Jag fick av mina barn en fantastisk svart smideshäst med texten "stall Paradiset" på i vitt, den ska vid varmare väderlek bli uppsatt på stallet.

Förra fredagen var ganska stressig, först kom hovslagaren, ytterligare en ny, verkade och skodde. Den gamle "kungen" lyckades redan på tisdagen dra av den ena skon. Väldigt smart. På grund av att han redan innan dragit av den gamla skon varvid en del av hornet dragits med var det svårt att fästa skon, ja och nu blir det väl inte lättare.
Små tjejerna blev verkade, allt som allt tror jag hovslagaren tillbringade närmare två timmar i mitt kalla stall.
Mitt i allt kom åxå distriktsveterinären för att vaccinera alla hästar. Det var dock väldigt snabbt gjort.

På Söndagen fick mannen i mitt liv och jag den brillianta idén att gå ut med voffarna längs vår vanliga grusväg. Den var inte plogad, snödreven låg höga och täta, vi tänkte då att en promenad på åkern skulle vara lättare. Ibland är man bara för dum, jätte djup snö, plumsade,svettades och svor men hade inte självbevarelsedrift nog att vända om, näe bara släpa sig fram med risk för hjärtstopp.

Snön mitt eviga samtalsämne ligger nu i så höga drivor att bersån, där vi alltid fikar på sommaren nu bara anas av några centimeter som sticker upp ur snön. Måtte nu snö smältningen vara långsam, annars tror jag att vi kommer ha poolvilla.

Nu längtar jag mig sjuk efter våren om än bara aldrig så lite.

 vi fikar i bersån, som nu inte syns längre.


 Bersån ur en annan vinkel.

  Snö,snö

Fasansfullt

Det är tidig kväll. Mörkret har sänkt sig över byn och det mesta är stilla och tyst.

Jag har som vanligt tagit mig an stallsysslorna, de två små ponnierna är färdigryktade, boxarna rengjorda och deras mat är klar. Nu återstår det bara att fixa i ordning för "kungen".

Har precis ställt upp honom i gången och ska börja rykta, han fäller, det är för tidigt egentligen men det kan jag inte göra något åt.

Plötsligt hör jag ett märkligt ljud utifrån, det liksom gurglar först,djupt, sen stiger det och avslutar med ett långdraget ylande. Jisses tänker jag, vargen är här, himmel vad spännande.
Tur nog är jag inte speciellt lättskrämd,"mannen i mitt liv" är ju på resa som vanligt.

"kungen" klipper lite oroad med öronen och ber mig gå ut och titta efter vad det är för nåt där ute.
Jag öppnar stalldörren, sakta, vill ju inte skrämma bort vad det nu är som låter så sorgligt där ute,Går ut i mörkret. Tittar mig nyfiket omkring, ser inget ovanligt.
I hundgården står bröderna grus och bus och blänger på mig, så sträcker den ena vovven upp nosen mot himmlen och avger ett isande fasansfullt yl. Jaha så spännande var det, min egen byracka ylar på månen som en annan knasboll.

Väser lite surt åt honom att hålla klaffen, han må se ut lite som en varg men är ju bara en tam hund.
Går in till "kungen" och berättar för honom att det bara var hans flock kompisar som tränade allsång på Stall Paradiset.

Ja som ni nu förstår så var det ju ingen varg som jag hoppats, får väl nöja mig med en liten Finsk lapphund.

Kanske uppfattas det som en aning knäppt att prata med djuren, men jag gör det och vi förstår varandra.
Det är väldigt trivsamt att gå här hemma på gården och småprata med alla innvånarna.



Åhåjaja.

Det har varit två tradiga dagar, jag har varit sjuk. Feber(vilket är ovanligt) och huvudvärk(vilket är vanligt).

Betyder det att det finns nåt bra i huvudet när man har huvudvärk?...Tänker kanske för mycket, oroar mig för mycket åxå. Det kan man väl åxå få huvudvärk av.

Har preppat mig med "Ippar" väntat ett tag och sen tagit på mig massor av kläder och gjort vad jag måste i stallet.

Det är ju så att kusarna ska ut i vilket fall som helst, så länge jag kan stå och gå ska det skötas.

In i värmen igen, på med stickade tröjor i massor samt filtar, ryggläge intas i soffan och en god bok, samt te.

Imorgon blir det iallafall jobb igen, nog klemat med "kärringen".

Just nu skiner solen, det är otroligt vackert ute, snön gnistrar, det är nån - grad och lätt vind.

Hästarna står i vindskyddet och tittar ut över fälten.

Kollade på väderprognosen, inget kul, mer snö, mer vind, fasen vad less jag börjar bli på vädrets svängningar.

Hoppas på lugnt väder på torsdag, då ska största dottern och jag fara vida iväg till Österlen och rida.

Vi ska provrida på en ridskola i Östra Hoby 5 gånger och se vad det kan ge, jag är väldigt ringrostig eftersom min egen "kung" varit oriden sedan i somras pga skador.

Det ska iallafall bli roligt att skaka igång ridningen lite så jag är bättre i form för att sedan träna upp min "kung".



RSS 2.0