stallparadiset

Hjälp, hjälp, ufona anfaller. Ja,ja jag vet att dom inte finns i alla fall inte här i Skåne. Men, säg det till min gamle "kung".
Han består av 500 kg muskler,senor,päls och idioti.
Denna afton efter jobbet och sedvanliga stallsysslor skulle en stor och två små hästar tas in, sagt och nästan gjort.
Ut i hagen beväpnad med beslutsamhet, tålamod och lugn, smat ett kjedjegrimskaft. Vis efter femton år med den stora hästen så visste jag att ufona på andra sidan vägen från Paradiset sett skulle sätta spökena i hästens hjärna i full sken.
Själva hästen befann sig redan i full galopp runt i hagen, han svepte förbi lite emellanåt som en skugga, jag tände lampan intill hagen för att ha en liten chans att se nån av dom tre djuren som var där ute.
Fångar snabbt en liten svart farsot som gärna vill rusa runt i vild tango med den mycket större gamle killen.
Ropar in den store som genast visar upp hela galleriet av bocksprång och bakutsparkar.
Men som sagt beväpnad enligt ovan var jag inte imponerad. Kallar o kallar, den lilla svarta far runt fötterna på mig, hon oroar.
Så till slut efter lugnande "matte" mummel kommer den gamle och låter sig kopplas, efter diverse skutt hit och dit landar vi bägge i stallets trygghet.
Mat säger den gamle och gluffsar i sig vad där är, han blir borstad och hovkratsad och plötsligt får han syn på ljusen från ufona utanför och huj blir han alldeles rädd av sig. Jag fortsätter med vad jag gör, dvs borstar och låtsas inte om att det är ufon utanför.
Kvällen avlöpte väl i alla fall och nu står han där och tuggar hö och glor på......
Ja inte är det ufon, nej det är betplockningsmaskiner och traktorer.
Ibland kan jag lova att jag funderar på att samla frimärken eller dansa folkdans på allvar.


 Den "gamle kungen" o jag en lugn o fin dag.