Fopp!!

Jag är välbehållen hemma men vägen hit var lite bumpig.
För att börja från början, tog bilen imorse med "mannen i mitt liv" som chaffis in till stan å jobbet. Mannen skulle flyga till Kungens stad men det är en anna historia. redan vid halv åtta ringde grannen och undrade om jag verkligen var på väg till stan, inte ont anande sa jag ,ja det är väl klart. Grannen svarade att hon skulle nog bli hemma, jaha tänkte jag varför då. Det blev jag varse på väg hem senare under eftermiddagen.
Allt flöt på fint hela vägen fram till vå lilla avtagsväg mot Stall Paradiset, jag såg att det fök ordentligt.(fyka eller fök för mina vänner uppåt i landet är när snö dras med vinden från den plats där den landade till en plats där man inte vill att den ska vara.)
Men jag är en otroligt optimistisk person så jag tog sats upp för den lilla backen, väl medveten om att straxt efter är en sväng åt höger, jag hann precis tänka att nu borde svängen vara här när bilen glatt skumpade över den sista snöhögen för att landa djupt i plogbilsresterna av snö halvvägs ute i åkern, Det var då det bara stilla sa FOPP! så var det stopp.
Jag på med överdragsbyxor,mössa,vantar och beväpnad med skyffel började gräva fram däcken men efter flera försök på både höga och låga växlar inte rört mig ur fläcken insåg att här behövs lugna starka män med stora maskiner.
Sagt och gjort, ringer till grannen och eftersom detta är en skånsk by där Robert Aschberg och hans kompanjon inte behövs så såg jag ganska snart ljusen från grannens lastare.
Men jag är en kvinna med dubbeltur så på min sida om alla snöhögar kommer nu åxå en annan man med en jättestor plogsak, han ler glatt å frågar " vill du komma upp på vägen igen", jag är inte den som är nödbedd,Jaaaa tack det vore snällt.
Dåsa det Flopp sen kom jag opp.
Tack alla snälla män i stora maskiner som hjälper en överoptimistisk 08 dam som nu lärt sig att en Skånsk vinter är inte att leka med.






















Snö,snö härliga snö.

Så vart det plötsligt vargavinter i Skåneland, jag älskar det. Har också väldig respekt för vintern. Igår kväll satt jag igodan ro och tittade på tv när mitt i snöstormen himmlen lyses upp av starkt blått sken, straxt därefter dånar åskan, alldeles otroligt. Pampigt.
Vaknar så denna morgon runt halv sju, planen var att släppa ut dom tre stora fyrfotingarna tidigt och hinna mocka innan jag åkte till jobbet.
Får med mycket möda och stort besvär upp köksentrén, säkert en halv meter snö framför dörren,pust och stön.
Fodrar tottisarna och pulsar ut till brevlådan,tji tidning, inte helt oväntat. Tittar förbluffat på bilen, himmel den är helt vit och minst 30 cm högre än igår, vad hände. Jo snö i massor.
Vägarna snöiga ingen sikt tjosan.
Jag skulle ju in å jobba, bidar min tid, ringer chefen och säger som det är, jag är bokstavligen insnöad. Tack chefen jag kunde ha telefonjour i hemmet.
Det vart inte helt tokigt,hade flera samtal och det gick ju bra.
Hoppas nu att det lugnar sig till imorgon för dels ska jag jobba ju och dels ska vi mysa julskyltning och mys hos 9.
Lägger in lite bilder efter all skottning

 hästarna skular å surar.



 Voffisar som busar i snön.


 Plogtraktorn kommer.



 vintervy från stall Paradiset.


 



Rosen

Idag är det grått,grått,grått och väldigt obehagligt regn. Ni vet ett sånt som kryper in på huden oavsett vilket regnställ man tar på sig.
Hade tänkt att rida men avstod då "kungen" redan kl tre aviserade att han fått nog av vädret för idag och stampade, hummade vid grinden, vilket betyder ta in mig i stallet å det nu!!!!
Tyrligt nog så var jag dels klar med stallsysslorna och dels då hemma vilket gjorde att jag kunde göra honom till viljes denna dag.
För att gå lite bakåt i tiden och landa på torsdag kväll. Då rasade en rejäl storm hos oss, regn o blåst. Allt slamrade tror jag, byggställningen riste i vinden, ventilationsluckorna till huset slog, det regnade in vatten i gästrummets fönster, vilket sker endast vid viss vind riktning och styrka, (ska jaga byggarna igen),värst av allt var fönsterblecket till vårt nya sovrumsfönster som fullkommligt dansade polka utanför, det satt inte fast som det skulle. Eftersom jag var ensam hemma denna kväll och natt vågade jag inte ge mig på att öppna altan dörren som är på ovanvåningen, förr fanns det en balkong utanför nu skall det är det tänkt komma ett franskt räcke i stål, det har dock inte kommit dit än så det är fritt fall. För några år sedan en vinterkväll vågade jag öppna altan dörren och släppa ut hunden men när jag skulle stänga hade det frysit fast i låset så det blev till att knyta fast dörren med snören och täcka med plast i springan som var då det snöade in. Tur för mig kom mellandotterns pojkvän och fixade dörren åt mig den gången. Eftersom jag bosatt mig vida iväg från deras nuvarande hem vågade jag inte chansa på att bli räddad av honom igen om dörröppnandet skulle "skita" sig.
Allt detta oväsen gjorde att jag bäddade i soffan och försökte sova där vilket inte gick så bra, jag somnade inte föräns efter tre på natten, tur nog var jag ledig dagen efter så jag kunde såsa runt och städa utan att det gjorde nåt att jag var trött. På kvällen snoffsade jag upp mig och "mannen i mitt liv" och jag var på en utomordentligt trevlig vinprovningskväll.
Lördag sedan blev vi inbjudna till äldsta dottern på god middag. Mycket trevligt, tack.
Söndag sedan som sagt grå, men rätt skön ändå, hann gå promis med vovvarna innan regnet började och vi har hittat en ny intressant runda. Där under promenaden fann vi stålskelettet av något som kan vara en mycket gammal bil, kanske. Den har kittlat vår fantasi om hur den hamnat upp och ner intill en hästhage i en ravin.
Ska ta med kameran en dag och fotografera.
Nu är det dags att ladda om för en ny vecka med nya äventyr.

Här skulle nu funnits en bild på en vacker ros men just nu vill inte mitt externa minne som jag så den får komma en annan gång.


 Här kommer sommarens sista ROS.

U F O N

Hjälp, hjälp, ufona anfaller. Ja,ja jag vet att dom inte finns i alla fall inte här i Skåne. Men, säg det till min gamle "kung".
Han består av 500 kg muskler,senor,päls och idioti.
Denna afton efter jobbet och sedvanliga stallsysslor skulle en stor och två små hästar tas in, sagt och nästan gjort.
Ut i hagen beväpnad med beslutsamhet, tålamod och lugn, smat ett kjedjegrimskaft. Vis efter femton år med den stora hästen så visste jag att ufona på andra sidan vägen från Paradiset sett skulle sätta spökena i hästens hjärna i full sken.
Själva hästen befann sig redan i full galopp runt i hagen, han svepte förbi lite emellanåt som en skugga, jag tände lampan intill hagen för att ha en liten chans att se nån av dom tre djuren som var där ute.
Fångar snabbt en liten svart farsot som gärna vill rusa runt i vild tango med den mycket större gamle killen.
Ropar in den store som genast visar upp hela galleriet av bocksprång och bakutsparkar.
Men som sagt beväpnad enligt ovan var jag inte imponerad. Kallar o kallar, den lilla svarta far runt fötterna på mig, hon oroar.
Så till slut efter lugnande "matte" mummel kommer den gamle och låter sig kopplas, efter diverse skutt hit och dit landar vi bägge i stallets trygghet.
Mat säger den gamle och gluffsar i sig vad där är, han blir borstad och hovkratsad och plötsligt får han syn på ljusen från ufona utanför och huj blir han alldeles rädd av sig. Jag fortsätter med vad jag gör, dvs borstar och låtsas inte om att det är ufon utanför.
Kvällen avlöpte väl i alla fall och nu står han där och tuggar hö och glor på......
Ja inte är det ufon, nej det är betplockningsmaskiner och traktorer.
Ibland kan jag lova att jag funderar på att samla frimärken eller dansa folkdans på allvar.


 Den "gamle kungen" o jag en lugn o fin dag.

Tja

Tja det började med en morrgon, så en dag och nu är det kväll.
Dessutom Torsdag kväll. Snart är veckan slut och det blir fredagsmys och lördagsmys och söndagsmys. Himmla massa mys är nere i Skåne.
Nåt annat som hänt är att det har blåst, va kan ni tänka er det har blåst, alla löven i den vackra sandskogen, den som jag skrev om i en blogg för några dagar sedan är nu liggandes på marken och lyser, i träden är det bara kala grenar kvar.
Ihästarnas hage är det massor av lera. På eftermiddagen efter jobbet är det mörkt när djuren ska in. Jag och "mannen i mitt liv" flyttade grinden så nu ser man i alla fall skuggorna av hästarna när jag ska ta in dom på kvällen. Det för att ytterbelysningen från stallet lyser en bra bit upp på stallplanen som ligger mot hagen.
Förra hösten gick jag ut i hagen och "letade" efter hästarna, fick lyssna efter deras ljud när dom kom skrittande mot mig.
Har faktiskt en lampa intill hagen men ljuset från den räcker inte så långt, det är såna där energi lampor och enligt min mening är dom svagare än det gamla glödlamporna. Ja eller så tar åldern ut sin rätt och mitt mörkerseende är sämre, ja,ja,jag vet. Jag kan väl få förtränga lite åldersskavanker jag åxå.
Näe, nu får jag avsluta för ikväll och gå ner till "mannen i mitt liv" som nog domnat bort i soffan.

Dagens lilla.

Idag har det varit en lagom dag, lagom grått, lagom med värme, lagom med fritid, lagom med jobb, eller inte riktigt.
Det blev mörkt fort, jag fattar inte varför man ska ha sommartid på sommaren när det ändå är ljust nästan dygnet runt.
Det är ju nu på hösten som i alla fall jag vill ha mer ljus på kvällen efter jobbet så jag hinner vara ute och göra nåt.
Fast då får jag stå ut med mörka mornar lite mer.
Men ser man på det klokt så gör det väl ingen skillnad för om någon vecka är det becksvart både morgon och kväll.
Det är nu det gäller att intala sig att ljuset är nära, bara fram till den 21 december behöver jag hålla ut, sen blir det ljusare det vet jag och även om det inte märks direkt så lättar det bara av att veta.
Imorgon har jag ledig dag och ska passa på att vara ute så mycket jag kan.

RSS 2.0