Det går lång tid ibland.
Vissa perioder i livet blir det så mycket runtomkring att enkla saker som att skriva inte finns tid till.
Märkligt.
Det är nära ett år sen jag skrev något senast.
Jag har haft ett relativt friskt år förutom lite snuvor och en vurpa för Jazz sprang omkull mig.
När jag blir allvarligt sjuk eller skadad får som vanligt mina stackars stora döttrar rycka in och ta hand om stall och hästar.
Sista vändan här med Jazz blec en vecka med insats av Nina i det akuta, Mia och sedan Nea.
Tur för mig att jag har dom.
Efter lite mer än en vecka blev ordningen återställd, nu tar jag ut och in 2 ponnys, Jazz och Foxy med både hjälm och ryggskydds väst.
Har ju osteporos så måste vara lite försiktig.
Lilla Charlie har för några veckor sedan flyttat hem till Fårarp.
Det är väldigt enkelt och lugnt med bara 2 ponnys i stallet, Foxy är fortfarande konvalecent och förblir så i minst ett halvår till, skit tråkigt, Jazz jobbr jag med så smått. Efter ett bakslag förra veckan har jag tagit det väldigt lugnt med henne för att återställa förtroendet för mig.
Alla barnen och barnbarnen har det väl gott, lite förkylningar å sånt men i övrigt väl.
Nina tog sig för och bytte jobb, Robin och Anna gifte sig, hur fint som helst vid stranden och slog sen till på en liten flytt till och bor nu intill Högesta gods. Jo så flyttade Nea till Florida Wellington för att jobba 3 månader.
nu är det kväll och jag har pysslat om ponnysarna så nu ska vi snart äta bara Gubben kommer hem från allt tändande av marshaller i byn då det är Österlen lyseer och Allhelgona kväll.
