Fattig på inspiration
Tänk att det kan bli så tomt i huvudet å allinspiration är som bortblåst. Det beror säkert på blåsten i vårt kära Skåneland.
( man kan ju låtsas i alla fall)
Jag sitter ivart fall inte och dinglar med benen vid sängkanten längre, för en mycket duktig svärson såg till att "mannen i mitt liv" och han kunda kapa av sängbenen, nu är sängen i en alldeles lagom tant höjd.
Jag sover för övrigt riktigt gott.
När jag kan sova vill säga.
Vid detta laget vet ju de flesta att jag ibland drabbas av mångalenskap, och allt som oftast är min termostat helt galen.
Nåväl vi har ( ja "mannen i mitt liv" alltså och jag då.) precis lyckats komma iväg till och hem igen (ja, jag då.) från Sthlm.
Det var ju roligt att träffa fadern och adoptiv syster med make. Å sen fick jag en kort date med min rara svärmor och till slut lyckades jag få umgås lite med min kära kära storebror och hans mysiga familj.
Att allt gick att genomföra kan jag åxå tacka min älskade äldsta dotter å hennes familj för som denna gång kunde ta hand om Paradiset. Å det ska ni veta är inte alldeles enkelt.
Jag fick möjlighet att promenera lite på Djurgården och där inmundiga årets första utomhus fika. Riktigt mysigt. Jag har då betänk inte varit inne i centrala sthlm och tittat på 18 år!!!!!.
Sist jag var i innerstan var när min mor gått bort och vi fixade allt i hennes bostad, då var det inte läge att flanera i staden.
Ibland tänker jag att jag borde åka upp och bara vara turist i min uppväxt stad. Kanske en dag....
Nu är det i alla fall färdig pladdrat för den här gången, på återseende.
Det var en gång för läääänge sedan......
( man kan ju låtsas i alla fall)
Jag sitter ivart fall inte och dinglar med benen vid sängkanten längre, för en mycket duktig svärson såg till att "mannen i mitt liv" och han kunda kapa av sängbenen, nu är sängen i en alldeles lagom tant höjd.
Jag sover för övrigt riktigt gott.
När jag kan sova vill säga.
Vid detta laget vet ju de flesta att jag ibland drabbas av mångalenskap, och allt som oftast är min termostat helt galen.
Nåväl vi har ( ja "mannen i mitt liv" alltså och jag då.) precis lyckats komma iväg till och hem igen (ja, jag då.) från Sthlm.
Det var ju roligt att träffa fadern och adoptiv syster med make. Å sen fick jag en kort date med min rara svärmor och till slut lyckades jag få umgås lite med min kära kära storebror och hans mysiga familj.
Att allt gick att genomföra kan jag åxå tacka min älskade äldsta dotter å hennes familj för som denna gång kunde ta hand om Paradiset. Å det ska ni veta är inte alldeles enkelt.
Jag fick möjlighet att promenera lite på Djurgården och där inmundiga årets första utomhus fika. Riktigt mysigt. Jag har då betänk inte varit inne i centrala sthlm och tittat på 18 år!!!!!.
Sist jag var i innerstan var när min mor gått bort och vi fixade allt i hennes bostad, då var det inte läge att flanera i staden.
Ibland tänker jag att jag borde åka upp och bara vara turist i min uppväxt stad. Kanske en dag....
Nu är det i alla fall färdig pladdrat för den här gången, på återseende.
Det var en gång för läääänge sedan...... 