stallparadiset

Det är helt klart höstkännig i kväll. Utanför mitt vackra vita hus rasar vinden, träden gnäller när dom böjs.
Mörkret faller tidigare och tidigare för var kväll. Det är vackert och lite sorgligt när det blir höst.
Jag älskar ljuset, det behöver inte alls vara varmt, men ljust. Nu är en tung tid framför mig, men mitt mantra hjälper mig att klara det.
Håll ut till vintersolståndet sen blir det ljusare igen.
Hästarna var ganska obekymrade i dag när dom skulle in fast den gamle kungen kan bara inte låta bli att skutta lite när det blåser, jag tror han tycker sig se en sabeltandad tiger i buskarna blåsiga dagar, men det är nog bara Alfons som smyger där.
Inne i stallet är mysfaktorn hög när hästarna står och mumsar på sitt hö under tiden jag borstar dom och pysslar lite.
Ikväll kom jag på att jag ska fixa om i sadelkammaren, som om jag inte hade att göra ändå.

Helgen som gick var jag dels barnvakt och lillkillen i familjen då den ömma modern och stolta fadern skulle på galej. Det var givetvis jätte mysigt.
Sen var storbarnen här och busade lite och tog en ridtur på den lilla röda hästen, som är såååååå snäll. Tösabiten är minsann modig och red barbacka. Ja modern fick ju gå bredvid då jag inte anser hästen riktigt tillförlitlig än.

Nu är snart renoveringsperioden över för denna gång, på ovanvåningen kommer bit för bit allt på plats. Taket utanpå verkar åxå bli klart för snön kommer. Skönt tycker jag.

Det blir nog alldeles,alldeles underbart tror jag.


 Takpannorna kommer.



 Nea rider lilla röd.


 Mini får lite motion, liksom äldsta dottern.


 Lillkillen o mormor.


 storgrabben o boffa fixar med gräsklipparen.

Alla vet inte vad jag gillar.
Jag gillar fredagsmys.
Ja, jag vet att det är töntigt men så är det.
Jag gillar martini i alla former.
Ja jag vet att det inte är nyttigt, men gott.
Jag gillar när min make kommer ner i köket nybadad och ska laga mat.
Ja, jag vet att jag är bortskämd.
Jag gillar när blåsten viner runt huset och jag kan tända levande ljus o kura skymning.
Ja,jag vet att jag är knäpp.

Så nu vet ni.

Har haft en härlig ledig dag. Har hunnit fixa stallet, städa lite, handla, måla lister (eller dörrkarmar eller vad det nu är). Skulle sen rida den gamle kungen, men vädret lurade mig. Det är ingen idé att sadla upp å försöka rida när det blåser halv storm och regnet står på tvären, för det gillar varken jag eller kungen.

Jamen jag glömde ju berätta att vi var och köpte ny taklampa till sovrummet, den gamla gick i kras. Nu börjar det ju vara så mörkt på morgonen när jag går upp så jag inte hittar i garderoben. Då behövs det taklampeljus.

Ohh,jaaaa, idag kom åxå takpannorna. skitbra. nästa vecka lägger dom ut dom om det inte regnar för mycket.
Det kommer bli fantastiskt snyggt. Hela Paradiset blir vitt, grått och svart.
Dom höll på och ge mig hjärtinfarkt för rätt vad det var när jag satt i köket och pratade med min äldsta dotter, svischade det förbi fönstret nått mörkt,följt av ett kraftigt brak. jag rusade fram och tittade ut för att se flera nya takpannor krashade på marken. Det var ju tur att det bara var pannor och inte nån av byggarna.

Nu är det dax för fredagsamyyyyys.



  Den gamle kungen o kisse.

Det har nu gått några veckor sen jag började jobba efter semestern. Verkligheten dundrar på som vanligt, den loja takt livet lunkat på i under ledigheten varvas snabbt upp till fartfyllt tempo.

Lite släktbesök har här varit och all renovering har legat still ett tag. Även "gubbarna" ute som byter tak har vila från vårt hus, vi väntar på takpannor.

Jag blir otåligare för var dag som går, gör färdigt nu då så jag och huset får ro.

Det är bara början på september men hösten känns om mornarna, det är disigt,fuktigt och kyligt när jag släpper ut hästarna. Vackert ja men lite dämpad blir jag av vetskapen om att sommaren lägger sig till vila nu och det är ganska lång tid till ny värme och ljus kommer.

Hösten är vacker och det finns mycket att göra och njuta av även då, när mörkret kryper inpå husknuten är det härligt att kanske tända en brasa och ha levande ljus i huset.

Trotts det känner jag en sorgsenhet för allt som blir mörkt och kallt, att all grönska försvinner att fåglarna flyttar eller bara blir lite tystare.

I stallet bor förutom mina tre hästar även två kattor, den ena, Alfons är ibland på kvällningen så oerhört kelsjuk.
Han spriner efter mig vart jag går och jamar uppfodrande för att jag ska sätta mig ner och avhjälpa hans kelsjuka.

Han ålar och åmar sig,klänger sig fast med klorna i mina kläder, tuggar på min tumme och spinner som ett mindre kraftverk. Ja han kan verkligen tala om vad han vill. rätt vad det är har han fått nog, far iväg som en pil antingen ut för att jaga eller upp på någon av hästarnas ryggar för att fortsätta åma sig där.
Plötsligt börjar han kana ned för sidan på hästen, då sätter han klorna i  för att dra upp sig, det är otroligt att hästarna finner sig i att ha en "tiger" på ryggen som gärna slår tassarna runt manken och biter dom.

Ja djuren på gården ger så fantastiskt mycket upplevelser och glädje, ska försöka få detta på bild någon gång det ser faktiskt jätte kul ut.