Dia bilder

För några veckor sedan fann jag i källaren en påse med gamla diabilder. Egentligen letade jag efter något annat men var straxt försjunken i bilderna.
Jag har en grunka man kan se bilderna en och en, ett rätt jobbigt sätt att kolla på många bilder och det var många i påsen.
Nyväckt intresse, satt flera kvällar i rad och tittade igenom massor av bilder, hittade mina andra boxar med ännu fler bilder, ingen tv här inte. levande ljus, te och diabilder. hmmm lite märkligt kanske men livets historia, dvs min o barnens väcktes upp med hjälp av bilderna och det var roligt.
Fick för mig att jag skulle beställa papperskopior av bilderna, det visade sig bli rätt kostsamt, efter att ha spenderat bortåt 7-800:- tyckte "mannen i mitt liv" att det nog vore bättre att investera i en diabildsscanner.
När han, "mannen i mitt liv" kläckt en idé brukar den bli verklighet så även denna gång.
Så nu har vi en scanner, nu består min nyaste hobby av att scanna in flera hundra gamla diabilder och lägga på den externa hårddisken ( eller vad det nu heter). (Den sitter i vilket fall fast med en sladd i den stora datorn, ser lite ut som en jolle efter en stor båt)
Nu sitter jag vissa kvällar och nostalgitrippar på gamla bilder på min dataskärm, det är verkligen jättekul.

 För många,många år sedan. Huvudsta ponnyklubb i Solna

 Kanske 22-23 år.

 


Hovslagare.

Jag vill inte vara gnällig, inte oförskämd, inte sur.
Jag vill vara glad, trevlig, godmodig.

Det är min själ inte alldeles lätt när ens tillvaro testas av hovslagare.

Det måste finnas en arbetsbeskrivning vad en hovslagare skall kunna, det är jag övertygad om.

Jag är åxå övertygad om att i den står det inget, absolut inget om att man bör fösöka hålla tiden, man bör försöka höra av sig om man blir sen eller faktiskt inte alls kan komma.

Jag tror bergfast på att varje hovslagare med självaktning skulle tjäna på att ha en liten "UllaBella" sekreterare, som håller reda på tider, adresser, telefonnummer och självklart håller hovslagaren med servicen att kontakta kunderna när det är strul.

På så sätt behöver hovslagaren bara ta en kontakt, nämligen den till sin "UllaBella".

Jag kan vara "UllaBella" till tio hovslagare, och det skulle säkert vara hundratals nöjda kunder vad gäller kontakt.

Hovslageriet i sig själv har jag inga klagomål på, min ordinarie hovis är bland de bästa jag träffat när det gäller hästhanteringen och alla hovar.

Han är glad och trevlig på många sätt, men tiderna, kontakterna,mmmm där finns lite att önska.

Nu när vi har ett fantastiskt vitt och vackert Skåne vill jag passa på att önska er alla läsare en riktigt god jul.

  Hästarna i snö o skymning




 bröderna bus och grus i full fart, det är faktiskt snö på sanden.


 vi myser i snön.


En sån skön dag.

Så mysigt det är att vakna till den stoooora djupa tystnaden. Ledig idag får sova till sju. Snön har kommit och morgonen är mörk och tyst så som det blir på landet när det snöat.
Ligger kvar och mornar mig med hundarna och "mannen i mitt liv" som faktiskt är hemma och jobbar idag.
Tar mig sen i kragen som det heter och tassar upp, klär mig varmt för det är minusgrader i Skåne denna morgon, går ut i stallets mjuka mörker. Det är ganska kallt men hästarna hummar välkomnande och katterna stryker sig runt mina ben, alla vill ha mat och lite morgonklapp.
Hämtar som vanligt tidningen, Tack snälla duktiga tidningsbärare som kör ut i vilket väder som helst och levererar tidningen till oss.
Tänker att jag måste, verkligen måste komma ihåg att köpa en ny brevlåda det är alltid snö eller regn inni min brevlåda, allt blir så blött.
Tänder ljus och dricker härligt starkt zoegas kaffe med frukost, å så förstås tidningen.
Ut med hästarna ljuset har kommit, dom var bara ute nån timme igår och behöver lufta sig. Vinden är inte lika hård idag.
Försöker fota hästarna men bilderna blev oskarpa för jag skakade så i kylan.
Fixar i stallet och gör mig sen i ordning för en liten mysstund på Ystad spa, ska få en liten ögon behandling.
Jag har aldrig fått ögonbrynen plockade men nu ska det bli av och så lite färg på fransarna.
Får ligga på en uppvärmd brits med varm handduk på magen, skön musik,levande ljus. Ögonen blev fina.
"mannen i mitt liv" fick ta slavpasset och inhandla livsmedel till helgen.(hi,hi).
Sist vart det pyssel med hästarna, mangla lite lakan, jag får ju göra nån nytta åxå.
Nu återstår fredags myset, lite god mat ,ett glas vin och tv.
Det har varit enriktigt skön ledig dag.
  Prisse och Kisse


  Mette kikar upp.

Ni får inte tro.

Ni får inte tro att det var nån sorts värdering i ordningen på mina "tröstar". Barnbarnen är alltid det mest betydelsefulla, likaså mina egna barn. Sen kommer allt annat i livet i en salig röra.

Både hästar,hundar och katter kan vara älskvärda och ilskeväckande (finns säkert inget ord som heter så).
Det är ju inte kul att ha torkat golv och in rusar två skitiga vovvar som grävt fallgropar i trädgården under tiden matte städat. Ibland hörsammar dom inte mitt "stanna", "sitt", riktigt i tid, utan hinner halvvägs genom huset, sätter sig sen med lyckligt vifftande svansar mitt på det nytorkade golvet.
Ilskan pyr inombords, men jag vet så väl att det är mitt eget fel.
Likaså är det inte kul att just ha ryktat hästarna, släppa ut dom och se när dom letar upp den lerigaste platsen i hagen, se när dom intensivt gräver fram skiten och sakta fäller ihop benen och dråsar ner i leran.
Det är roligt på ett sätt att se hästar rulla sig för det pustas och frustas när dom tar i för att komma runt, det syns att dom njuter.  Ilskan blandas med skratt, det går inte att vara sur länge på varken hästar eller vovvar.

Tack mina älskade döttrar för "julpynts" hjälpen i stallet, även om Prisse käkade upp sitt fönsterpynt bums.

Det är mysigt där nu.


  Julpynt förra året. På en småbarnsmammas vardag finns nya bilder.


  dörrpynt.

Det blir...

Det blir snart ljusare tider, jag intalar mig själv detta varje morgon när mobilen väcker mig 05.30.
Det är absolut kolsvart ute, ja fast inte när det är fullmåne. Att bero på det måste jag berätta om natten när jag vaknade av att ljuset från fullmånen lös in i mitt sovrum så starkt att det faktiskt var svårt att sova.
När "mannen i mitt liv" är på resande fot gör jag som jag vill med mörkläggningsgardiner och öppna fönster å så. Så det innebär att jag inte drar ner rullgardinen och har fönstret lite öppet under natten, vilket i sin tur gjorde det möjligt att bli väckt av ett helt fantastiskt månljus.
Jag tassade upp och kollade på ljuset från alla tänkbara vädersträck, d.v.s där det finns fönster i mitt hus.Det var så otroligt vackert.
Nåväl det är sorglit svart annars tidigt på morgonen när jag går upp, även när jag släpper ut hästarna. Det är sedan även alldeles svart när jag kommer hem, därför tänder jag en lampa intill hagen redan på morgonen, för att ha ledljus när jag ska ta in de fyrfotade vännerna.
Jag har även alla adventsstakarna tända hela dagen för att ha det hemtrevliga ljuset i fönstren när jag kör in på gården. På natten däremot är all konstgjord belysning inne i huset släkt.
Det är nu en mycket grå och mörk tid på året, ganska påfrestande tycker jag, det lyser bara upp av julpyntet i stan och ljusen i fönstren, det är trevligt men mitt överlevnadsmantra är i alla fall, DET BLIR SNART LJUSARE TIDER. Och om två veckor precis blir det inte mörkare, det är trösterikt.


  Tröst 1. Mitt Paradis


 Tröst 2. Älskade hästar


 Tröst 3. Underbara vovvar


 Tröst 4. Yngsta gullfjunet

  Tröst 5. Stora gullefjun

Stalltomten


RSS 2.0